– Ett socialdemokratiskt skyltfönster

Industrisamhället Årdal blir en symbol för det moderna Norge efter andra världskriget. På ett par år omvandlas Årdal från glest befolkad lantligt by till en liten stad uppbyggd kring Aluminiumverket.

Uppförandet av aluminiumverket startas 1941, när Norge är under tysk ockupation. Målet är att bygga en stor aluminiumindustri inom tredje riket. Vid freden 1945 konfiskerar norska staten det halvfärdiga aluminiumverket. Bygget slutförs och produktionen startar 1948.

Den kraftintensiva industrin, som innefattar aluminiumverket, är en viktig del i socialdemokraternas moderniseringsprojekt under efterkrigstiden. Perioden karaktäriseras av samordnad planläggning där energitillförsel, industrialisering och regional utveckling ses som en helhet. Detta leder till ett typiskt norskt fenomen när det gäller befolkningsmönster, med isolerade småstäder, uppbyggda kring och helt beroende av kraftintensiva smältverk.

Aluminiumverket i Övre Årdal 1948. Industri och landsbygd möts när aluminiumverket öppnas. Norsk Teknisk Museum.

En ingenjör på Årdalsverket

Efterkrigstiden är ingenjörernas epok i Norge. Industrialisering och elektrifiering utgör viktiga element i arbetarpartiets strategi för att modernisera landet. Ingenjörerna spelar en avgörande roll vid planeringen och förverkligandet av förändringsarbetet.
Ole Georg Gjøsteen och hans son Ånund i elektrolyshall A 1948. Ole Georg Gjøsteen föds 1916 och tar examen som kemiingenjör 1939. Han arbetar som biträdande ingenjör på Årdalverket från 1946 till 1949 och återvänder dit som senior ingenjör 1955.

“Årdal måste vara drömmen för ingenjörerna. De medgav glatt att det inte fanns någon mer lockande uppgift. Här fanns råvaran till framtidens stora industri, vilken också skapade förutsättningar för bra förtjänster. Här fanns också möjligheten att bygga upp två fantastiska industrisamhällen från grunden. Vad kunde man mer önska sig?”
(Den stora fabriken i Årdal” i Aktuell nr 12 1948)